Stenegården

Vid tiden för bröllopet har Amadée således skaffat sig och familjen ett eget hem och ett sätt att försörja sig. Det är nu som arrendatorlivet börjar på allvar. Hur det kommer sig att det börjar just här och nu står än så länge skrivet i stjärnorna. Om man nu ska bli bonde är det måhända lättast att starta med något lantbruk nästgårds och hos någon man känner till. 1836 vid 32 års ålder arrenderar han sin första gård, Stenegården i N. Förlösa, Åby. Han flyttar inte långt. Gården ligger bara en mil från Ryssbylund och säkert är att Adam Christian Raab känner ägaren av marken, greve Posse på Stävlö slott.
Är det månne Amadées f.d. språkelev som hjälpt till med arrendekontraktet? Godsägarna i trakten känner säkert var-andra rätt väl. Posses stora gods är på 1 185 hektar varav 407 är åker. Hur mycket (eller lite) mark Amadée arrenderar framgår av kartan nedan. N. Förlösa 3 & 4 är de med blått inringade områdena.

Huset som familjen Estelle installerar sig i finns inte kvar. Enligt hembygdsföreningen i Åby låg det troligtvis i rutan till vänster Det hus som står där idag är från 1880-talet. Men Stävlö slott med en mycket speciell arkitektur står kvar och kan vara värt att visa. Stävlö är ett av 1800-talets mest ”ex-centriska” byggen ritat av byggherre Posse himself.

Familjen Estelle växer. Den 4 mars 1837 föds en flicka som döps till Julie Sophie Clementine. Den lilla dör så tragiskt redan efter några månader en vårdag i maj. Vid denna tid är barnadödligheten i Sverige stor. I många familjer är man starkt medveten om risken att inte alla i en barnkull kommer att överleva till vuxen ålder. Och en gång till i sitt liv kommer Amadée att få uppleva hur ett barn rycks ifrån honom. Tre år efter det tragiska dödsfallet, den 1 april 1840, föder Karin så en frisk och välskapt pojke som döps till Claes Gabriel Sven Theodor.
På vår resa i Amadées fotspår träffar vi Gunnel Ohlsson i Smedby från N. Förlösa/Kläckeberga hembygdsförening. Vi möts vid den gästgivaregård från 1700-talet som idag fungerar som hembygdsgård. Med gästgiveriets strategiska läge vid allfartsvägen till både Kalmar och Stockholm är Gunnel säker på att vår Amadée svingat en och annan bägare i den fina gästabudssalen med sin balkong för musicerande sällskap.

Gästgivarergården i Smedby, nu hembygdsgård, Gästabudssalen

Gunnel är också vår guide vid besöket på Kärrstorps säteri och följer sedan med oss till Kläckeberga kyrka där Karins och Amadées äldsta dotter, Hilda Julie Louise, är döpt.

Ur NE.se
Den märkliga romanska försvarskyrkan av sten härrör troligen från 1200-talets förra del. Möjligen kan byggnaden i sitt ursprungliga skick tolkas som en kombination av palats och kyrka. Under 1400-talet och början av 1500-talet omtalas kyrkan flera gånger som förläggningsort för trupper, bl.a. 1436 under Engelbrekt. År 1470 stormades kyrkan av Kristian I, då Sten Sture d.ä. hade svenskar inkvarterade i den. Även Nils Dacke hade ett läger där 1543. År 1611 brändes kyrkan av danskarna. Det halvrunda koret byggdes 1689-90. År 1760 ersattes de medeltida stenvalven av ett trätunnvalv som dekorerades 1766.

Alldeles invid kyrkan ligger den gamla fattigstugan som idag är museum, inrett så som den såg ut i början av 1900-talet. Det blir en rätt skrämmande upplevelse att på plats se och höra Gunnel berätta om de arma stackarnas situation på Amadées tid. Fattigstugan är bebodd långt in på 1910-talet då verksamheten läggs ned i takt med att de sista invånarna avlider och ålderdomshemsreformen genomförs. Åtta personer kunde bo i ett och samma rum, män och kvinnor tillsammans. På övervåningen finns ett rum för en familj med 6-8 barn.
Jag kommer att tänka på berättelsen om fattighjonen i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga. Amadées äldsta dotter Emma Gustafva avslutar sitt liv på fattighuset i Misterhult som inte ligger så många mil bort.

Fattigstugan i Kläckeberga, idag ett intressant museum