av Rolf Estelle
Det mest intressanta med Jacob Amadeus är nog hans avkomlingar. Hör här! Han blir far till en berömd uppfinnare och bemärkt föregångsman inom elektrifieringen av Sverige, vars dotter gifter sig med en blivande professor i botanik, tillika hängiven rasbiolog i Uppsala. Och rasbiologens barnbarn, författaren Eva F. Dahlgren, skriver en mycket uppmärksammad bok om sin dyrkade farfar och sin franskättade farmor Greta Estelle. Gretas mamma Karin och pappa Axel, uppfinnaren alltså, är dessutom kusiner och båda är barnbarn till Amadée. Karin är syster till min farfar Fredrik Estelle, som genom deras äktenskap blir svåger med sin kusin!
Och inte nog med detta! Eva ger sig i kast med att skriva och ge ut ytterligare en bok med anknytning till släkten. Det vita kolet (2011) är en roman men handlar i stort sett om Jacob Amadeus son Axel, uppfinnaren, som gifter sig med sin kusin Karin, vars mamma Julie är dotter till Amadée och således syster till den av Amadées barn som jag just nu skriver om. Rörigt? Kanske lite.
Vad mer kan det vara att berätta om denne Jacob Amadeus, förutom att han får en son som blir stadsingenjör i Växjö och som endast får döttrar? Jo, nu ska ni få höra. Han får uppleva att en bror och två av sina barn emigrerar till Kanada, av vilka den ene, innan han ger sig av, blir far till släkten Estelles hittills enda ”kändis”, schlager- och kuplettsångerskan Sonia Estelle, född 1899.
Jacob Amadeus växer upp på familjens boställen Stenegården, Kärrstorps säteri och slutligen på Kronobäcks översteboställe som pappa Amadée arrenderar 1843-54. Han blir så småningom en högutbildad och skolad herre och betydligt mer berest inom Sverige än sin invandrare till far. Som första generations invandrarbarn är han så helsvensk man kan bli och tituleras vanligtvis med den svenska formen Amadeus. Hur han kommer in på apotekarbanan vet vi inte men vi vet en hel del om hans uppnådda milstolpar under yrkeskarriären. Han går 1847-52 vid högre elementärläroverket i Kalmar. Han antas hösten 1852 som elev vid apoteket i Kalmar där han den 18 december 1856 avlägger ”farmacie studiosi-examen”, vilket troligtvis kan översättas till dagens ”farm. kand”.
Efter några års tjänst på apoteket i Oskarshamn, 1857-58, börjar han en ”Sverigeturné” med start på apoteket Kronan i Norrköping 1858. Turnén fortsätter till apoteket Vasen i Linköping, 1858-60, Enhörningen i Göteborg 1860-61, Kungälv 1861-63, Gripen i Nyköping 1864-66 samt Bävern i Västerås 1866-72. Det kan vara på sin plats att här kort beskriva hur vårt apotekssystem fungerar vid denna tid. Vi tar hjälp av organisationen Apotekarsocieteten.
”Det svenska apoteket har funnits i hundratals år. Redan på 1600-talet finns dokumenterad apotekarverksamhet och på den tiden gick det till så att apotekaren fick ansöka om ett tillstånd att bedriva apoteksverksamhet. Det här kallades att man som företagare fick ett apoteksprivilegium. Alla priser sattes centralt i det svenska styret men allt annat kunde bestämmas av apotekaren själv.
Det var faktiskt så att det så kallade apoteksprivilegiet överlevde ända fram till 1963 då en utredning gjordes om apotekets organisation. Efter cirka sex år bestämdes att ett så kallat monopol skulle instiftas för att få en bättre kontroll på verksamheten. Det var här som Apoteksbolaget AB startades som fick ensamrätt på att bedriva affärsverksamhet med läkemedel och medicin inom Sveriges gränser”.
Vi antar att han under sitt ”turnéstopp” i Linköping möter sin stora kärlek. Hon heter Ida Rebecca Elisabeth Rylander. De gifter sig den 26 april 1859 i just Linköping. Ida, född den 29 juni 1834 i Västervik, är dotter till musikdirektören Johan Didrik Rylander och Anette Lönnqvist. Ida och Jacob Amadeus får fem barn, varav ett dör i späd ålder. Trots att de får fyra pojkar kommer ingen av dessa i sin tur att prestera några söner till släktnamnets bevarande. Därför utdör så småningom släkt-namnet Estelle på manssidan. Emil 1860, Svea 1863, Axel 1865, August 1874, Albert, 1879
Jacob Amadeus börjar höstterminen 1872 vid farmaceutiska institutet i Stockholm. Den 16 maj 1874 tar han sin apotekarexamen varefter han arbetar ett par år (1874-76) på apoteket Nordstjärnan i Stockholm, tidvis som dess föreståndare. Den 21 juli 1876 får han rättigheten att överta apoteken i Gunnarsnäs distrikt i Dalsland (Mellerud). Från Nordstjärnan i kungliga huvudstaden bär det således av till det avlägsna Dalsland och dess små samhällen. Där kommer han och familjen att stanna för gott.
Jacob Amadeus Estelle och hans hustru Ida, född Rylander
Smålänningen Jacob Amadeus blir dalslänning och innehar dessa apotek i över 30 år, 1876-1907. Dock är han pga. en vacklande hälsa tjänstledig mellan åren 1902-1907. Han avlider den 2 januari 1907 i Stockholm. Ovanstående rätt torra fakta är i stort sett vad jag vet om honom, vår anfaders äldste ”äkta” son. Hans eftermäle verkar dock beskriva en engagerad och ärlig medborgare som gör nytta i en glest befolkad landsända.
Så här beskrivs han i en apotekarmatrikel:
”Livligt intresserad för kommunala uppdrag innehade Estelle många förtroendeuppdrag varibland må nämnas att han under en lång följd av år var ledamot av Älvsborgs länsfullmäktige och i styrelsen för Älvsborgs läns folkhögskola. Värderad i vida kretsar genom sitt anspråklösa och vinnande sätt, förenat med kraft och allvar, hade han förvärvat sig många vänner, ej minst bland socknens fattiga för vilka han alltid hade ett ömmande hjärta”.
Mellerud 1892. Två personer kan med säkerhet identifieras. August Estelle (med flöjten) brodern Albert (pojken med hunden).
Sonen Axel Estelle
Googlar vi på denne man får vi mängder av träffar. Han finns porträtterad på KTH liksom på Tekniska Museet där också hans stora arkivsamling finns tillgänglig via databasen. Axel gör en strålande karriär i sin tids riktigt stora innovation, elektrifieringen av Sverige. Tänk er tidsepoken i slutet av 1800-talet. Nog måste väl uppfinningen av elektriciteten, glödlampan etc. ha varit en av världshistoriens största innovationer? Vad kan vi jämföra dess storlek och betydelse med? Vad jag kommer att tänka på är vår egen tids datorisering.
Axel Estelle hör till denna periods riktigt stora föregångsmän både som uppfinnare, forskare och som industri- och affärman. Efter studentexamen i Göteborg 1885 utexamineras han från Kungliga Tekniska Högskolan både från den kemiska avdelningen och från den helt nya elektrotekniska avdelningen 1890. Han genomför därefter en studieresa till utlandet och grundar 1892 företaget Elektriska Prövnings-anstalten i Stockholm, Sveriges första rent konsultativa ingenjörsbyrå, med uppgift att förutom provning av elmaterial inspektera elanläggningar ur brandfarlighetssyn-punkt. 1893-96 är han överlärare i experimentalfysik vid Tekniska skolan i Stockholm.
Axel Estelle som teknolog
Att medlemmarna inom den estelleska släkten träffas vid olika tillfällen har vi många bevis för. Vid sådana tillfällen kan det givetvis inträffa att någon blir kär i någon släkting. Det är precis vad som händer Axel. Föremålet för hans kärlek är kusinen Karin Johansson, vars mamma Julie är syster till hans pappa Jacob Amadeus. Julie Estelle är gift med grosshandlaren och skeppsredaren Fredrik Johansson i Oskarshamn. Hur och var de unga tu träffas och när det exakt säger ”klick” vet vi inte. Men vi vet att pappa grosshandlaren accepterar den framgångsrike civilingenjören som sin svärson och ställer till med ett magnifikt bröllop för sin älskade dotter.
Det kan vi ta del av i Oskarshamns Posten. Med anledning av deras bröllop kan folket i staden läsa flera artiklar och reportage om bröllopet och ”allt” runt denna ”stora” händelse i Oskarshamn. En av notiserna vittnar om klassamhällets Sverige i slutet av 1800 talet.
Oskarshamnsposten den 9 juni 1894
”Festligt bland fattighjonen
Med anledning af sin dotters bröllop sistlidna torsdag hade grosshandlaren Fredrik Johanson låtit förpläga hjonen å härvarande fattighus med kaffe och rikligt dopp på morgonen, med middag, bestående af kött och bruna bönor, fruktsoppa och pannkaka med sylt, kaffe och bröd på eftermiddagen och qvällsmat. Äfven under gårdagen undfägnades hjonen med kaffe på morgonen samt potater och fläsk till middagen. Man har bedt att genom oss få till Herr Grosshandlare Johanson framfördt ett hjärtligt tack för hans visade frikostighet.”
Karin är inte heller vilken hustru som helst. Hon vill som ung läsa vidare och övertalar sin far att få åka till Stockholm och gå på gymnasiet och ta studenten. När hon återkommer med den vita mössan på huvudet hyllas hon av hundratals människor som den första kvinnan i Oskarshamn som tar studenten. Men det påstås att man spottar efter henne på trottoaren också. Hon är född 1874, fyra år efter att det blir tillåtet för kvinnor att erövra den eftertraktade mogenhetsexamen. Karin är en modern kvinna som läser Nordisk Familjebok eller går på offentliga föreläsningar när andra kvinnor i hennes samhällsklass mest sitter och broderar.
Axel och Karin får 1895 en dotter som döps till Greta. Under sin tid som chef för Malmö Elverk inleder han ett förhållande med en ung kvinna som resulterar i ett utomäktenskapligt barn 1903. Hon döps till Gertrud (Gerty). Karin må ha varit en storsint och kärleksfull kvinna. Hon tar hem sin mans unge från det barnhem där det nyfödda barnet placerats som ”oäkta” utomäktenskapligt barn. Axel och Karin adopterar henne och hon blir fullt upptagen i den lilla familjen. Om detta har Eva F. Dahlgren skrivit i sin roman Det vita kolet.
Karin och Axel med lilla Greta
Under ett stort antal år, 1893-1901, är Axel överståthållarämbetets (Stockholms länsstyrelse) inspektör för elanläggningar. Vid industrins elektrifiering på 1890-talet gör Axel Estelle en pionjärinsats av betydelse. När han 1901 överlämar Prövningsanstalten i andras händer, har den anlitats av en hel rad statliga och kommunala myndigheter. Ett 30-tal elektriska verk och kraftöverföringar har under denna tid kommit till stånd. Prövningsanstalten uppgår i modern tid i företaget Skandiakonsult.
Axel är 1901-1906 överingenjör och chef för Malmö Elverk. 1906-10 är han verkställande direktör och överingenjör för Jungnerbolagen i Stockholm och Oskarshamn.
Ur NE.se: Såldes 1991 till batteriföretaget SAFT som ingår i franska Alcatel–Alsthom-gruppen, varvid namnet ändras till SAFT Nife AB).
Axel Estelle Karin Estelle
Vad som får Axel att överge sin framgångsrika karriär i Sverige för Tyskland vet vi inte men vi kan ana och förstå varför. Tyskland är vid denna tid den ledande tekniskt-ekonomiska stormakten i världen och det framtidsland som forskare och innovatörer söker sig till. Axel och Karin med barnen Greta och Gerty flyttar till Westfalen.
Där blir föräldrarna kvar i tjugo år. 1912-32 är Axel forskningschef hos Accumalatoren A.G. Berlin vid dess huvudfabrik i Hagen, Westfalen, Tyskland. Efter sin pensionering därifrån flyttar han hem till Sverige där han fortsätter sin forskning inom elektrolytjärnets område.
Karin och Axel Estelle i Stockholm
Barnbarnet Greta Estelle
Axels och Karins dotter Greta reser hem från Tyskland för att studera kemi, tyska och geologi i Uppsala. Där träffar hon på Chemicum 1917 sin blivande man Ossian Dahlgren. Denne är forskare och lärare på universitetet. Han slutar som professor i botanik och blir så småningom också omtalad som rasbiolog i sitt barnbarn Eva F. Dahlgrens uppmärksammade bok, Farfar var rasbiolog, DN förlag 2002. Så här skriver Eva på sin hem-sida om honom: … Han ägnade sig inte bara åt blommor, utan föreläste och pläderade för att ”föräldraskapet i största möjliga utsträckning borde anförtros åt de rasdugligaste elementen inom folket”. Det gällde att bevara den nordiska rasen genom att skaffa många långa och blonda barn. Varför gifte han sig då med min lilla farmor, som var 1,47 lång och hade sydeuropeiskt påbrå?
I boken får läsaren följa äktenskapet och de konsekvenser rasteorierna fick för farmor och de fyra barnen, som varken blev långa eller blonda. Min faster kände sig som en minusvariant, fysiskt sett, och var övertygad om att hon inte hade rätt att fortplanta sig. Det är en bok om dröm och mardröm. Om rasbiologernas dröm om att skapa ”perfekta” människor, som blev en mardröm för dem som ansågs ha undermåliga gener och blev tvångssteriliserade. Genom brev och dagböcker kunde jag sätta in farfar i hans tid. Och ge en inblick i det akademiska livet i Uppsala på 30- och 40-talet.
Greta Estelles och Ossian Dahlgrens bröllop i Sala 1921 T.v. Karin Estelle.
”Farmor och farfar trodde inte på Gud. De trodde på vetenskapen. Den 10 september 1921 gifter de sig i Villa Dahl-gren i Sala. Farmor var varken döpt eller konfirmerad, vilket måste ha varit ovanligt på den tiden. Till yrket var hon kemist och hade tyska och geologi i sin fil. kand-examen”. Jag saxar ytterligare några stycken ur Evas bok om den tidens ”forskar-trend”.
”Plötsligt minns jag ett namn från barndomen: Lundman. Bertil Lundman. Han var gäst hos farfar och farmor under alla år. Docent i fysisk antropologi. Med skräckblandad förtjusning hörde jag berättas om hans besök. Hur han cyklade runt i Dalarna och mätte skallar och näsor på befolkningen. Han hade besiktigat mammas skalle också. ”Han presenterade sig inte utan gick rätt fram och började krafsa mig i håret”, hade hon berättat. Lundman konstaterade att den dög. Mamma var långskallig. Bonddotter från Dalarna. ”Det var då för väl”, utbrast den församlade familjen. Men farmor höll inte måttet. ”En märklig alpinsk ras”, sa Lundman.
Herman Lundborg kom också från Uppsala. Han var profes-sor i rasbiologi och initiativtagare till Statens institut för rasbiologi, som öppnades i Uppsala nyåret 1922, Institutet var det första i världen och Lundborg dess förste chef. I sin bok Rasbiologi och Rashygien (1922) förklarar han begreppen:
–-Rashygienen (eugeniken) utgör, kan man säga, den praktiska delen av rasbiologin. Dess strävanden och mål går ut på att i största möjliga mån förhindra ärftlig urartning att upp-komma och utbreda sig samt att ordna samhällsförhållandena så, att efterföljande släkten bli så väl rustade som möjligt i kampen för tillvaron. Som en grundprincip inom rashygienen måste man betrakta den moderna idén, att de ”biologiskt välborna” dvs. de i fysiskt, moraliskt och intellektuellt hänseende väl utrustade individerna, böra i största möjliga mån fortplanta släktet”.
1927 startas ett rasbiologiskt institut i Berlin ” för utforskande av det tyska folkets rasbiologiska förhållanden”. Lund-borg blir 1936 hedersdoktor i Heidelberg.
Eva ställer sig frågan:
”Var alltså min farfar en av dessa vetenskapsmän som formulerade teorierna, en av dem som politikerna lyssnade till och sedan stiftade lagar för att kunna tvångssterilisera så kallade undermåliga människor?
Om nu farfar var rasbiolog och ville ha långa och blonda barn, varför gifte han sig då med farmor? 1,47 lång och dess-utom tydligen kortskallig. Inte var det väl bara för att hon kunde tyska och kunde översätta hans arbeten? För mig var farmor vacker. Kanske var han faktiskt kär i henne?”.
Eva F. Dahlgren (Evas hemsida)
Barnbarnet Sonia Estelle
Jag slutar avsnittet om Jacob Amadeus med några ord om ett annat av hans barnbarn nämligen den på sin tid (1920- 40-talet) välkända schlagersångerskan Sonia Estelle. Pappan är Jacob Amadeus´ son August. Mamman heter Anna Helén. Så här beskrivs släktens enda ”kändis” på Wikipedia:
”Sonia Estelle (1899 – 1982)
Sångerska. Dotter till en franskättad far och svensk mor. Hon är mycket musikalisk och går i flickskola i Stockholm men får ingen egentlig sångutbildning. Bor i en etta tillsammans med sin mor där hon även ger sånglektioner. (min anm: hennes far August överger familjen och schappar till Kanada). En av hennes elever är bl.a. Povel Ramel. Hon är mycket populär och hörs ofta i radio under 30- och 40-talen. Hon förblir ogift hela livet. I mogen ålder driver hon och en väninna en presentshop på Nybrogatan i Stockholm och på somrarna har de en presentaffär i Torekov i Skåne. Under flera år driver de också en gård i Roslagen där de håller får och säljer ull”.
Sonia Estelle, 1920-tal
Vill du lyssna på henne? Gå in och googla på hennes namn. Hon finns också på Spotify. Du får åtskilliga träffar där du kan höra hennes repertoar. Raspiga stenkakor, s.k. ”78-varvare” är det som erbjuds förstås. Men ändå! En imponerande samling skivinspelningar. Hon gör över femtio stycken under 30- och 40-tal. Exempel i urval:
Dacapo
Den stora, stora kärleken / (Ref. sång) / Dansork. (Insp.
Julminnen / Nonne Hall / Stråkork. (Insp. 1937)
Köp en ros från Bois de Bologne / Dansork. (Insp. 09.1939)
Grand
Djungelnatt / Grands dansork. (Insp. 26.04.1938) / 056 /
Då blir du påmind om mej / Grand Dansork. (Utg. 1938) / 68 /
dansork. (Insp. 06.1938) / 063 / *
Med ett smil och en sång (With a smile and a song) / Bernhard Ejes dan-sork. (Insp. 06.1938) / 063 / *
Men var är du? / Dansork. (Insp. 25.07.1936) / 1005 /
Skratta och vissla / Grand Dansork. (Utg. 1938) / 68 /
H.M.V.
Det sjunger i rymden en visa / Curt Åkerlinds ens. (Insp. 24.04.1945) /
Odeon
Allt beror på dig (It all depends on you) / Henry Freeman – Ragnar Bäck-ström, piano m.fl. (Insp. 8.11.1938) / A 255 575, D 3020 /
Hjärtan som mötas / Henry Freeman – Ragnar Bäckström, piano m.fl. (Insp. 18.11.1938) / A 255 575, D 3020
Min junimelodi / Einar Groths ork. (Insp. 21.01.1943) / D 5069 / *
Mina små kamrater / Nonne Hall / Einar Groths ork. (Insp. 24.10.1942) / D 5263 / *
Mina små kamrater / Nonne Hall / Einar Groths ork. (Insp. 24.10.1942) / ND 3923 /
När lyktorna tändas / Ork. (Insp. 22.01.1941) /
Sjung, lilla lärka / Einar Groths ork. (Insp. 21.01.1943) / D 5069 / *
Som varje liten pärla / Ork. (Insp. 22.01.1941) /
Varje liten stund (Every Little While) / Odeons Dreamland ork. (Insp. 14.08.1940