av Rolf Estelle
Amadées trolovningsbarn Carl Victor Estelle blir så småningom snickarmästare i sitt skrå och borgare. Han kommer att gifta sig, få fyra barn, alla flickor, skilja sig och sedan utvandra. Vi vet inte vart men kan gissa på Nordamerika som så många andra gör från denna trakt. Massutvandringen från Sverige har 1870 satt fart på allvar. Men nu ska vi ta det hela från början. I tidigare släktforskning står Carl Victors moder som okänd. Men hon är inte okänd. Hon är en av pigorna på Ryssbylund, Anna Catharina Hultberg, född den 8:e augusti 1801 i Kalmar Slottsförsamling.
Vad vi vet är att pappa Amadée tar rätt väl hand om sitt trolovningsbarn. Carl Victor bor periodvis och långt upp i tonåren hos honom och hans nya familj. När Amadée med familj flyttar till Kärrstorps säteri i Kläckeberga där de bor åren 1841 – 1843 finns inte den då 14-årige sonen skriven hos faderns familj. Men 1847 flyttar snickargesällen Carl Victor från Kalmar till fadern Amadée i Kronobäck. Där stannar han under sin styvmor Karins sjukdom och död. Men sedan Amadées nya unga fru Augusta har installerat sig på gården flyttar Carl Victor i augusti 1848 därifrån. Vi konstaterar att hans nya styvmor är två år yngre än han själv. Det är definitivt dags för honom att flytta hemifrån.
Fem år senare, den 27 december 1853, hittar vi nästa intressanta notering om honom. Han har blivit ”mäster” och gift sig. I Ålem gifter sig ”Snickaremästaren och blivande borgaren Carl Victor Estelle, 26 år, med Jungfrun Magdalena Sofia Löfström på Löfö”. Bruden är 19 år. Hon är född den 1 mars 1834 och dotter till bonden Nils Peter Löfström på Löfö och hans hustru Anna Greta Jonsdotter.
I april 1854 flyttar snickarmästaren och hustrun från Kalmar till Döderhult (i nuvarande Oskarshamn). Sedan följer noteringar i kyrkböckerna om de fyra döttrarna som föds i äktenskapet. Den 25 december 1854 föds den första som vid dopet får namnen Rosali Aurora Julia Amanda. Den 1 april 1857 föds Alma Carolina Hilma Sofia. 1858 flytta Victor med hustru och sina två barn från Mönsterås Köping till Åby. Samma år flyttar familjen tillbaka till Mönsterås och bosätter sig i Kråkebäck. Den 18 september 1859 får de dotter nummer tre som döps till Hildur Alexandra Julia Maria.
Det går ett antal år. Någonting händer i äktenskapet. Det blir skilsmässa. Vi vet inte orsaken men den 6 april 1868 lämnar Magdalena, som är gravid, sin man och flyttar till Stockholm med deras tre barn. Den 23 november får hon i Stockholm en dotter som döps till Kristina Wilhelmina.
Knappt ett par år därefter (1870) bryter Carl Victor upp från Mönsterås till okänd ort. Det är över hundra personer som samtidigt flyttar från Mönsterås. Samtliga saknar utflyttningsort. I utflyttnings-boken har prästen skrivit “utan attest utskriven bortavarande som anses ej återkomma”. Carl Victor har utflyttningsnummer 246. Allt talar för att den utflyttade gruppen utvandrat. Vi vet inte varthän.
Tio år senare i 1880 års folkräkning är snickare C. V. Estelle i Mönsterås församling skriven som ”obefintlig” inom Mönsterås köping. Han är enligt folkräkningen ogift, ensamstående och finns troligen i Stockholm. Att han skulle finnas i huvudstaden verkar vara ett antagande som görs vid folkräknings-tillfället. Vi har inte hittat några uppgifter om honom som inflyttad till Stockholm. Så vi fortsätter att betrakta honom som ”obefintlig” och ”utskriven” från Sverige.
Däremot vet vi en hel del om vart döttrarna tar vägen i betydelsen torra kyrkboksnoteringar. Fru Magdalena Estelle själv står 1870 skriven med sina barn i Katarina församling i Stockholm. Hon står som ”tvätterska”. Jag undrar hur tufft livet som ensamstående mor till fyra barn kan tänkas vara i Stockholm vid denna tid? Och den där Carl Victor. Hur kan han bara lämna sin familj helt ansvarslöst och fly för att söka sin egen lycka någon annanstans? Jag undrar vad hans far skulle ha tyckt om ett sådant beteende? Nej, nu får det vara slut på moralpredikningar från författarens sida.
Rosali hittar vi som ångbåtsstäderska, restauratris och uppasserska. 1884 – 1886 är hon skriven som vaktmästarehustru, gift, utan barn. Bor i Storkyrkoförsamlingen, Vesterlånggatan 26 i Gamla Stan. Det är antecknat att maken, sjömannen Carl Algot Josephsson, född 1860 är i Amerika. 1886-1887 bor Rosali Josephsson i Klara församling. 1896 har Carl Algot yrkestiteln, vaktmästare. Den 28 augusti 1917 dör Carl Algot i hemmet av tuberkulos. Han blir 56 år. Rosali är 62 år och barnlös när hon blir änka.
Alma är skriven som ”uppasserska”. 1890 bor hon på Klara Vattugränd 4 i Klara församling. Hon står nu som ”kassörska, ogift, anställd utan familj”. Hon är anställd på Blanches café. 1898 – 1899 är hon fortfarande kassörska och bor på Hamngatan 5 i Jakobs församling. Nu jobbar hon på Operakällaren. Den 24 oktober 1920 avlider Alma Estelle. Hon är ogift och blir 63 år.
1880 bor pigan Hildur på Hornsgatan 80 i Maria församling.1883 är den 23-åriga Hildur skriven på Bryggargatan 9, Klara församling. Hon står som ”sömmerska, ensamstående utan barn”. En av de sista dagarna det året gifter hon sig med vaktmästaren Johan Gustav Hultgren, född 1862. Han är 21 år, hon 24 år. 1884 – 1885 bor de på Östra Järnvägsgatan 8 i Klara församling. Sedan läser vi att Johan redan 1886 – 1887 står skriven som ”änkling utan barn”. Hildur blir bara mellan 25 – 27 år. När, var och hur hon dör har Thomas inte hittat. Tre av Carl Victor Estelles fyra döttrar dör således barnlösa. Men inte den fjärde!
Kristina är född i Katarina församling i Stockholm den 23 november 1868. Modern är 34 år. Mamman Magdalena har först skrivits in som gift, sedan har prästen strukit det och skrivit henne som ogift, samt antecknat följande: ”Hos Pastorsämbetet har hustrun Magdalena Sofia Estell, född Löfström sagt sig vara moder till födda oäkta barnet”. Det enda dopvittnet var änkan Sofia Möller.
Vad vi kan förstå har mamman svårt att ta hand om sitt yngsta barn. 1881 bor Kristina, 12 år, som fosterbarn hos Anna W. Riman på Stadsträdgårdsgatan 23 A-B i Katarina församling. 1882 flyttar hon in hos familjen Gertson på Regeringsgatan 37. Hon är skriven som “flickan utan familj”. 1884 är 15-åriga Kristina skriven som piga, anställd, utan familj. 1891 är hon anställd som ”hushålls-föreståndare” hos familjen Jonsson.
1896 får Kristina en dotter som döps till Judit Maria Juliana Estelle. Vem pappan är framgår inte men kan vara den man som fyra år senare blir hennes äkta man. År 1900 gifter sig nämligen Kristina med poliskonstapel Ernst Vilfrid Berg, född 1869. Den 18 mars 1901 får Kristina och Ernst en son som döps till Åke Einar. De är då bosatta i Storkyrkoförsamlingen, Köpmangatan 11. 1901 flyttar familjen Berg till Njutånger i Hälsingland. Thomas undrar om Amadées döttrar Anna och Ingeborg, båda ingifta i släkten Brun i Hudiksvall, visste om att deras halvbror Carl Victor Estelles dotter Kristina bodde bara 15 km från deras hem i Hudiksvall?
I maj 1903 får Kristina och Ernst ytterligare en son som döps till Karl Sigurd. 1910 flyttar familjen från Njutånger till Marstrand där Ernst får en tjänst som stadsfiskal. 1915 får Ernst och Kristina enligt en anteckning i församlingsboken en varning av pastorn för ”oenighet i äktenskapet”. Men det verkar inte hjälpa. 1920 skiljer de sig. Ernst bor kvar i Marstrand till sin död 1939, 70 år gammal. Han är då skriven som änkling.
Redan 1930 har Kristina flyttat tillbaka till Stockholm och bosätter sig på Kungsgatan 78. Den 28 januari 1946 avlider Amadées barnbarn Kristina Berg, född Estelle, 77 år gammal, Hon bor då på Rosenlunds ålderdomshem, Skånegatan 1 i Stockholm.
