av Thomas Julin
I Mönsterås, på självaste julafton 1823, föder pigan Kajsa Lisa Jonsdotter i Elgerum ett oäkta flickebarn, som den 28 december döps till Emma Gustafva. ”Fadern uppgifves vara betjenten Estelle på Ryssbylund. Modern uppges vara 29 år. Vittnen: drängen Jonas Jonsson i Elgerum och styvmodern änkan Maria Olofsdotter i Stubbemåla, drängen Anders Jonsson i Stubbemåla och pigan Stina Jonsdotter”.
Uppenbart erkänner den 19-årige fadern barnet. Nu står han omtalad som ”betjent”, ej längre ”språklärare” eller ”bokhållare” som vi noterat tidigare. Intressant karriär! Jag undrar vem som förför vem? Mamman är 29 år, pappan är en vacker tonåring med sydländskt temperament. Ack ja! Men illa går det för vår anfaders första barn. Det tvingas vi nu när vi fått reda på hennes levnadsöde tyvärr konstatera. Att läsa kyrkböckernas korta noteringar om henne är delvis en tragisk läsning om ett torftigt liv i backstugor och fattighus.
Husförhörslängderna för tiden 1790 – 1833 saknas tyvärr. Men i husförhörslängden för 1833 – 1846 står ”flickan Emma Gustafva Estelle” antecknad, född 1823, 24/12. Att hon över huvudtaget ”dyker upp” på scenen är Thomas Julins förtjänst. Genom ett idogt, envist deckararbete har inte bara hennes liv kunnat kartläggas utan även hennes barns, barnbarns, barnbarnbarns etc. fram till vår egen tid. Genom kyrkböckerna, folkbokföringslängder och husförhörsregister har Thomas gjort det möjligt att berätta historien om henne. (Här har jag valt att inte ta med alla hennes ätteläggar, de är många, men i släktmatrikeln finns de redovisade).
Den 22 juni 1839 flyttar den 15- åriga flickan från Långenäs i Mönsterås församling till Misterhult. 1845 flyttar hon till Kalmar. Nu är hon skriven som hustru, gift med Lars ? (namnet oläsligt). Den 14 november 1847 föder hon en son i Kalmar. I födelse- och dopboken är hon skriven som hustru. Men sonen, som döps till Carl Oskar, är skriven som ”oäkta son”. Faddrar: Organisten A F Johansson från Långemåla och barnmorskan Maria Tvengström, skomakare gesällen F. Petersson och pigan Löfgren.
Carl Oskar blir Amadées första barnbarn. Undrar om de någonsin träffas? Och om han träffar sin dotter, hans mamma? Även om det inte blir några överenskomna möten så kanske de stöter på varandra på kyrkbacken eller i något handelscentra? Det bör de rimligtvis ha kunnat göra. Avstånden kring hennes och Amadées bostadsorter är rätt korta. Mellan Misterhult och Virbo säteri är det två mil. Till Oskarshamn från Misterhult är sträckan mindre än tre mil. Fem mil som längst till Mönsterås och Kronobäcks översteboställe.
Den 3 oktober 1856 flyttar hon från Kalmar till Kråkelund i Misterhult. Där är hon skriven på samma adress som maken sjömannen Lars och sonen Carl Oscar. Det är antecknat att Lars dör av ”slag” den 29 september, en vecka innan Emma Gustafva flyttar in. I kyrkboken har prästen strukit henne som hustru och skrivit in henne som ”änka”.
1858 flyttar hon och den 11-årige sonen från Kråkelund till backstugan i Förvik, Ström i samma församling. Där bor de hos arbetaren Anders Jonsson som samma år blivit änkeman. Hos Anders bor också hans 18-årige son Anders Johan. Året därpå gifter sig Emma Gustafva Estelle med Anders Jonsson, född 1801. Hon är 36 år, han är 58. 1862 är Anders son Anders Johan skriven som sjömönstrad men redan 1864 är han skriven som död, utrikes.
Den 5 maj 1876 avlider Anders i ”bröstsjukdom”. Han blir 74 år. Emma Gustafva är nu vid 52 års ålder änka för andra gången. Vid 1880 års folkräkning är hon skriven i Misterhults församling, Förvik i Ström, antecknad som ”inhyses”. Vid 1890 års folkräkning hittar vi henne inskriven på fattigstugan i Misterhult. Det är lätt att tänka på allas vår Astrid Lindgren och hennes Emil i Lönneberga när vi kommer in på ämnet fattigstuga, eller hur? Och dessa trakter är verkligen Astrid Lindgrens rike. Det är bara sex mil till Lönneberga.
I Misterhults dödbok för 1906 den 25 maj står hon som nummer 24 och är antecknad som fattighjon från fattigstugan. Hon begravs den 3 juni. Emma Gustafva blir 82 år och fyra månader.
Ur Wikipedia: Backstuga är en liten, enkel stuga belägen på annans mark, bebodd av person(er) som inte huvudsakligen sysslade med jordbruk. Ofta låg dessa stugor på allmänningar (jämför med torp). Utformningen av en backstuga kan variera, allt från mycket enkla konstruktioner delvis ingrävda i en sluttning, jordkula, till mer normalt byggda mindre hus. Backstugor beboddes ofta av gamla och/eller fattiga människor. Många tjänstgjorde som ”pensionärsbostad” för gamla föräldrar, pensionerade trotjänare eller socknens fattighjon. Dessa personer kallades backstugesittare.
Backstugusittare, Nätra församling, Örnsköldsvik. Foto 1900.
Backstugusittare är ett gammalt uttryck för lantbor som bodde på någon annans mark, eller på allmänningen i en backstuga, men till skillnad från torparna arrenderade backstugusittaren normalt ingen jord till sin stuga. Backstugusittaren var helt beroende av markägarens godtycke, men disponerade i regel över ett litet potatisland, och kanske en jordlott, som jordägaren lånat ut. Till hushållet hörde ofta mindre djur, som katter, grisar, getter och höns Så gott som alltid var de som bodde på detta vis mycket fattiga, och försörjde sig på tillfälliga arbeten. Stugan var befriad från skatt.
På 16- och 1700-talet bodde de allra fattigaste, och ibland de utstötta och föraktade, i backstugorna. ”Statusen” förbättrades något under 1800-talet, då daglönare började flytta in i de enkla bostäderna.
I och med laga skiftet, 1827, ökade antalet backstugusittare. Anledningen var att gårdarna flyttade ut från byarna och gjorde anspråk på de jordar som disponerats av torparna. Torparna hade då ingen annan råd än att bli daglönare (tillfälliga arbeten). I slutet av 1800-talet fanns det lika många backstugu-sittare som torpare i Sverige.
Med våra nya kunskaper om Emma Gustafva och hennes anförvanter är Amadées levnadsteckning kompletterad. Våra släkttavlor har vi fyllt på med många nya namn på personer som alla kan göra anspråk på att ha Amadée Estelle som sin anfader. Enligt Thomas är det uppenbart att många av dessa inte har känt till sin estelleska bakgrund. Förrän nu!
Emma Gustafva får, som vi vet, endast ett barn, fiskaren Carl Oscar Andersson, född den 14 november 1847 i Kalmar. Han väljer att ta efternamn efter sin styvfars Anders Jonssons förnamn. Och därmed försvinner Estelle-namnet för denna släktgren. (Carl Oskars egna barn tar på sedvanligt vis vid denna tid Karlsson som efternamn. ”Carl” eller ”Karl” har båda troligtvis använts. i kyrkböckerna).
Den 28 oktober 1869 gifter sig Carl Oscar, 22 år med Elina Jonsdotter, född den nionde december 1849 i Högby. De bosätter sig i backstugan i Sundsnäs, under Nynäs i Misterhult. Carl Oskar och Elina får två barn: Dottern Emilia Rebecka, född den 17 maj 1872 och sonen Karl August, född den 2 april 1874.
Den 9 april, en vecka efter Karl Augusts födelse, dör modern Elina Jonsdotter i barnsängsfeber. Drygt åtta månader efter hustruns död gifter Carl Oscar om sig med Tilda Sofia Karlsdotter, född 1853. Carl Oskar och Tilda får åtta barn, alla födda i Misterhult.
Den 9 mars 1907 dör Carl Oskars hustru, 53 år gammal. Den 23 september 1920 dör Amadée Estelles barnbarn, fiskaren Carl Oskar Andersson, Backstugan Ny-Näs Sundsnäs i Misterhults församling. Dödsorsaken är ålderdomssvaghet.
Fattigstuga, Sörmlands museum
