Låt mig berätta om trolovningen. Skriven i Ryssby församling är också en kvinna som 1824 kommer från Kalmar för att arbeta som piga på Ryssbylund. Hon heter Anna Catharina Hultberg. Anna är född i Kalmar Slottsförsamling den 8 augusti 1801. När hon kommer till Ryssbylund har Amadée fullt upp med att arbeta på Kråkerum, vänslas med pigan i Mönsterås, bli pappa till Emma Gustafva och sin värvning som volontär vid Smålands Husarer. Det går några år. Tycke uppstår mellan Anna och den stilige husaren. De blir förälskade. Förälskelsen övergår i ett stadigare förhållande och de trolovar sig. Så blir Anna med barn.
Jaha! Nu igen! Den här gången är det inte med någon främmande utsocknes piga som blir föremålet för skammen. Det är en flicka ur det egna gårdsfolket som råkar illa ut. Om Amadée har tänkt sig ett äktenskap med henne eller om trolovningen bara är ett snyggare sätt att matcha skandalen vet vi förstås inte. Men ett välskapt trolovningsbarn som får bära sin pappas efternamn kommer i alla fall till världen.
Att vara trolovad vid denna tid, ja, ända in på 1900-talet, har en särskild betydelse. En man lovar offentligt att gifta sig med en kvinna. Och barnet som föds blir inte vilken horunge som helst även om det ibland kommer att kallas ”oäkta” i kyrkböckerna. Så här beskrivs trolovningens betydelse på Amadées och Annas tid i NE.se
”Trolovning, ursprungligen en rättsligt giltig överenskommelse om äktenskap mellan en man och en kvinna och deras släkter. Trolovningen måste (i motsats till den sentida förlovningen) ske i vittnens närvaro och ägde rättskraft oavsett om den följdes av kyrklig vigsel eller ej. Vid fästningsstämman bekräftades trolovningen genom handslag och skålande.
Att brudgummen överräckte en ring till sin fästekvinna var ännu inte allmän sed under 1500-talet. Däremot överlämnades alltsedan medeltiden ömsesidiga gåvor i form av smycken och klädesplagg. I bondemiljö medförde trolovningen rätt till sexuellt umgänge.
Bröts trolovningen, vilket alltsedan medeltiden krävde dom-kapitlets medgivande, återgick trolovningsgåvorna. Även sedan trolovningen ersattes av förlovning med ringväxling har de gamla benämningarna ”fästman” och ”fästmö” levt kvar. Trolovningen, som reglerades genom bl.a. bestämmelser i 1686 års kyrkolag och 1734 års lag, utgjorde fram till 1915 bl.a. hinder för ingående av äktenskap med annan part än den trolovade. År 1973 avskaffades alla lagbestämmelser om trolovning”.
Hm! ”I bondemiljö medförde trolovningen rätt till sexuellt umgänge.” Uppenbarligen har de två tagit fasta på denna rättighet ty i Ryssby födelsebok för 1827 (C:5 s 135) står att läsa:
”Födde
23 maj Carl Victor
Föräldrar Vice Corporalen vid Smålands Husarer Paulin Victor Amadée Estelle och hans trolovade Anna Catharina Hultberg på Ryssbylund. Faddrar Herr S.M.adj. H.T. Löfaren i Prästgård, Olof Kinberg i Ryssby och Sven Kinberg på Ryssbylund, aflidne Organisten Truolssons Enka Helena Kristina Smedberg i Ryssby, Demoiselle I. B Hjort på Ryssbylund och Madame Kinberg, ibm.
PM. Estelle som en längre tid vistats på Kråkerum, Möns-terås socken hade genom skriftligt betyg daterat Ryssbylund den 24 april d. å. och styrkts av Sven Kinbergs och Peter Ryssbergs underskrifter såsom vittnen ärkänt sig vara fader till härovan upptecknade barn samt lämnat Modern rättighet att i kyrkan tagas såsom hans äkta hustru. Betyget är förvaradt bland detta års inflyttningsattester”.
Men ack! Förhållandet tar slut, trolovningen bryts och Amadée och Anna Catharina är båda igen ”till äktenskap lediga” som det står i kyrkboken. Om hennes fortsatta liv vet vi inte mer än att hon senare återvänder till Kalmar. Vad vi vet är att pappa Amadée tar rätt väl hand om sin son. Carl Victor bor periodvis och långt upp i tonåren hos honom och hans nya familj. Först några veckor efter det att pappan gifter om sig med ”jungfrun” Augusta Dahlgren 1848 flyttar han för gott från fadershuset. Då är han 21 år.
Carl Victor Estelle blir så småningom snickarmästare i sitt skrå och borgare. Han kommer att gifta sig, få fyra barn, alla flickor, skilja sig och sedan utvandra. Vi vet inte vart men kan gissa på Nordamerika som så många andra gör från denna trakt. Massutvandringen från Sverige har då satt fart på allvar. 1870 flyttar snickaren Carl Victor från Mönsterås.
Carl Victors döttrar, varav den yngsta inte ens är född när de skiljer sig, följer med sin mamma och flyttar till Stockholm. Om honom och dessa kvinnors brokiga historia kan läsas i kapitlet Ättlingarna.
