Från volontär till fanjunkare

1824 är året då Amadée som volontär blir ryttare för rusthållaren, friherrinnan Anna Beata Raab, ägare till Ryssbylund. Hennes dåvarande husar, Peter Fält, är sjuklig och måste ersättas till den generalmönstring som sommartid ska äga rum på regementets övningsfält utanför Eksjö. Kanske är det denne soldats sjuklighet som får friherrinnan och hennes son Adam Christian att föreslå Amadée att bli volontär som ersättare för godsets indelte soldat? Vad driver honom att tacka ja? Vi vet inte. Kanske han behöver komma bort från den obekväma situationen att ha gjort den stackars kvinnan i Mönsterås med barn?
Det är inte omöjligt att även familjen Raab tycker att den där Estelle som går på godset i någon diffus ”mellanställning” utan någon egentlig uppgift bör ägna sig åt något lämpligt yrke. Adam Christian ska året därpå ta över Ryssbylund efter mamma Anna Beata. Han är, som vi redan vet, sedan unga år själv militär. Nu vid 24 års ålder har han hunnit bli löjtnant (men inte vid Smålands husarer utan vid Kalmar infanteriregemente).
Om de två ynglingarna, som det påstås, har blivit goda kamrater är det naturligt att de diskuterar militärlivets äventyr, strapatser och framtidsutsikter. Behovet av mer franskundervisning för den blivande hovmannen bör vid det här laget vara överståndet. Och längtan att återvända till hemlandet verkar inte ha varit tillräckligt stark hos Amadée.
Så den 21 juli 1824 står att läsa i ”generalmönsterrullan öfver manskapet för Förste Majorens Sqvadron, andra corporalskapet” följande:

Rusthåll: 45 Ryssbylund
Rusthållare: Fru Landshövdingskan Raab. (anm. Anna Beata är änka men hennes avlidne man Claes Jacob Raab har en gång varit landshövding för Blekinge).
Soldat: Peter Fält
Anmärkning: Sjuklig, begär och erhåller afsked med rusthållarens bekräftelse. Som reservant framställes ynglingen Amedé Estell, 20 år gammal, 5 fot, 9 tum lång. Approcheras. (= godkänna).
Som nybliven volontär utan lön men med bostad ordnad på Ryssbylund ska nu Amadée pröva på soldatlivet. Som sådan får han också chansen att utbilda sig till befäl. Inom kavalleriet kan han bli underofficer. Första steget är att befordras till 3:e korpral vilket sker påfallande snabbt. Amadée kommer att befordras många gånger bland underofficersbefattningarna. Att öppna dörren till att bli officer verkar däremot svårt. Den förblir stängd även om han senare ibland kallas för ”löjtnanten”. Att bli officer kräver vid denna tid att man helst är (svensk) adelsman och kan hittas i adelskalendern. I och för sig bör hans franska adelskap ha kunnat duga. Men det verkar från första början som om han inte ”flaggar” för det. T.ex. använder han sig aldrig av sitt adliga ursprungsnamn d´Estelle.
Hur mycket tid förväntas han nu lägga ned på militärlivet? Vi vet att det är en begränsad tid under vår och sommar som all tjänstgöring sker. Övrig tid kan han och hans kamrater ägna sig åt sina jordbruk och boställen, arrendera ut dem eller bedriva någon annan verksamhet.
Rullorna ger mera konkreta besked om tidsåtgång och vilka kommenderingar som han genomför. 1825 från den 13 juni till den 13 september tjänstgör han vid Ex- skvadronen.
1826, från den 1 mars till 15 juli, gör han en ny kommendering. Den går tydligen bra och hans överordnade rekommenderar honom för befordran. Han utnämns till ”Sec. Corporal” (andre). Det kan vi läsa i rullan för 1827 års generalmönstring.
Som ny rusthållare för rusthållet nr 45 Ryssbylund står där löjtnanten, baron Adam Christian Raab. Mamma Anna Beata har avlidit 1825. I kolumnen för soldaten står: ”Peter Fält erhållit avsked vid gen.mönstringen den 21 juli 1824. Amadé Estelle, Fransman, befordrad till sec. Corporal den 20 juni 1826”.


Kavalleripistol modell 1826

Den 15 januari1827 tar han steget över till en fast anställning då han befordras till ”corporal på stat”. Därigenom får han rätt till eget boställe. Men det är tveksamt om det blir aktuellt förrän han gifter sig och flyttar från Ryssbylund år 1835.
Nästa uppgift vi hittar om honom är vid 1830 års generalmönstring. Där dyker han upp bland befälen under 1:e Majorens skvadron. ”Första Corporalskapet: Corporalen, quartermästaren A. Godberg erhållit avsked 15 juni 1829. S.d. hittransporterad Corporalen A. Estelle, 26 år”. (Jag tror att ”hittransporterad” här har betydelsen ”överförd”).
För rusthållet ”Nr 45 Ryssbylund”, har baron Raab nu er-bjudit kronan en ny husar som heter H. Blucher. Han står som ”antagen den 29 april 1827, 26 år och ogift”. Men Amadée är samtidigt antecknad under rusthållet nr 45 med orden: ”Corporal Estelle befordrad till Corporal på stat den 15 januari 1827”.

Den 29 januari 1829 står han som befordrad till Sergeant. ”Levnadsår 24 1/3, tjänsteår 4 6/12. Gift. Sergeant, sjuk å sjukhuset (generalmönsterherrens anteckning)”. (anm. han står som gift men han är ”bara” trolovad med pigan Anna Catharina Hultberg på Ryssbylund).
I ”Utdrag ur släktbok” från Filip Wijkström till Jon Kjelleström hänvisar han till en ryttmästare N. Storckenfeldt som den 31 mars 1904 gett upplysningar om Estelles karriär. Dessa överensstämmer med mina egna sökningar i stamrullorna. Några godbitar kommer här: År 1833 sker en omorganisation som innebär att antalet skvadroner bantas och att antalet befäl som tilldelas egna boställen minskas. Amadée tillhör från och med nu Staby skvadron. Ur stamrulla, förd från mitten av 1830-talet står han under No 57 Habbestorp, som Sergeant A W Estelle.
Vid generalmönstringen 1836 står han som ”Sergeant A. Estelle, chef för Andra Corporalskapet. För rusthållet Ryssbylund står nu att baron Raab genom ett kungligt brev fått ”vacansfrihet” för 12 år framåt och således inte behöver utrusta någon ryttare med häst. Och Amadée har vid denna tid flyttat därifrån. Hans boställe heter Habbestorp.
1839 möter vi honom i rullorna under Staby skvadron, 3:e corporalskapet. Nu står han under Rusthållet nr 99 Efshult där fyra bönder delar på uppgiften som rusthållare. ”Andre sergeanten A. Estelle. Wacant enligt. Kungl. Brevet den 30 juni 1832”. Vet ej vad detta betyder. Kanske att han har utarrenderat sitt boställe?
1842 är det dags för ny generalmönstring och vi möter hans namn igen under Staby skvadron. Denna gång finns han under Rusthållet Nr 57 Habbestorp där fyra personer är antecknade som rusthållare för ”Andre Sergeanten Wiktor Estelle, 38 år”. Men någon menig soldat behöver rusthållet Habbestorp inte hålla armén med. ”Vacant enligt Kong. Brefvet den 30 juni 1832. Rusthållet befriat också från underhåll av beklädnadsper-sedlar.

1 =Löjtnant, 2 = fanjunkare i paraduniform 1850-tal

Vi får lov att gå tio år framåt i tiden för att finna vår anfader igen. Vid 1852 års generalmönstring står under rusthållet nr 57 Habbestorp att sergeanten A. Estelle erhållit avsked den 30 december 1850. Sergeant Albert Gabriel Ugarph har tagit över.
”Ur boställerullan vid Staby skvadron: 2-dra sergeant 1 1/8 intf. Åkerö, beläget i Calmar län Aspelands härad och Mörlunda socken.
Af- och tillträdessyn den 18 juni 1852.
Årligt arrende: 1300 Rm Rmt .
Åkerö innehades av Estelle såsom boställe. Det ansågs såsom ett synnerligen godt boställe, betydligt bättre än fanjunkarbostället. Efter Estelle tillträddes det av Ugarph d.ä., och innehades av honom till hans död 1876, varefter det indrogs till kronan. Men övertogs då på arrende av hans son för 1400 Rm, vilket här anföres för att visa huru gott bostället an-sågs vara. Denne, stallmästare Ugarph, säger att Estelle avsade sig befordran till fanjunkare på stat, så att Hedenborg, som till levnadsåren var 14 år yngre och till tjänsteåren 8 år yngre än Estelle blev utnämnd till fanjunkare.
”Så gjorde alla, så gjorde min far och så skulle jag själv gjort om ej bostället blivit indraget, ty då för Åkerö betalades 1400 Rm lämnade Risinge (f.d. fanjunkarbostället vid Staby skvadron) endast 900 Rm i arrende. Huruvida Estelle samtidigt med Hedenborg skulle kunnat bliva fanjunkare i regementet finnes, såvitt hittills kunnat utrönas, ej omnämnt i rullorna.
I äldre mötesjournaler, även av så sent årtal som 1849 dvs. året innan han avgick, är vid kommendering på vakt Estelle upptagen som sergeant. På den tiden var medellivsåldern för såväl underofficerare som officerare så hög att då Estelle tog avsked vid 45 års ålder han då före flera äldre kvarstående antagligen ej kunde befordras till fanjunkare. Då han titulerades fanjunkare är sålunda antagligt att denna befordran vunnits efter avskedstagandet. Stallmästare Ugarph säger att hans far fick betala mycket till Estelle i avträde av Åkerö. Han säger sig slutligen minnas att han alltid hörde Estelle omtalas som ”Löjtnant Estelle” och såsom stor hedersman.”
Vid 46 års ålder och med 26 år i kronans tjänst tar Louis Paulin Victor Amadée Estelle adjö av den svenska krigsmakten. Omdömet om hans tjänstgöring är gott. Tolka gärna chefens avskedsbrev.

Avskrift av brevet från skvadronchefen Weidenhielm

Befälet öfver Staby Squadron af
Kungl. Smålands Husarregemente

Till Herr Fahnjunkaren etc Estelle!

Då jag härmed har äran underrätta Herr Fahnjunkaren, att herr Regementschefen under den 30:e december bifallit Herr Fahnjunkarens afskedsansökan, får jag härjämte äfven fullgöra en kär pligt, att både å egna och squadronens vägnar på det hjärtligaste tacka Herr Fahnjunkaren för den mångåriga och angenäma tjänstgöring vi tillsammans utöfvat vid Staby Squa-dron.
Det nit och den skicklighet hvarmed Herr Fahnjunkaren städse uppfyllt vid sina tjänsteåligganden i förening med den exempla-riska och utmärkt hedrande conduit Herr Fahnjunkaren alltid ådagalagt både i och utom tjänsten, efterlemmnar ett minne af Herr Fahnjunkaren vid Squadronen, lika mycket saknadt som aktadt och verderadt.
Då jag alltså härmed tager ett varmt Farväl av Herr Fahnjun-karen såsom tjensteman, begagnar jag detta tillfälle att önska Herr Fahnjunkaren en oafbruten välgång, och frambär…?. ut-trycken af den Högaktning varmed jag städse har äran se Herr Fahnjunkaren.
Grönskog den 19 januari 1851.
Ödmjuke Tjenare
Chr. Weidenhielm
Squadronchef


Underofficerare vid Smålands husarer, 1890-tal

Efter 1902 rekryteras inga indelta husarer längre. En liten skara hinner dock uppleva regementets nedläggning 1927. Den siste indelte ryttaren som brukar och bebor sitt soldattorp är husaren nummer 12 Wall på Livskvadronen. Hans torp i Frinnaryds socken brukas av innehavaren enligt indelningsverkets ordning till omkring 1950 då han tar avsked. Han avlider 1957, 78 år gammal. Med honom upphör det sista rusthållet och det sista husartorpet i Småland att finnas till.

Regementet avvecklas 31 december 1927, som en följd av 1925 års försvarsbeslut. I samband med avvecklingen bildas 1928 kamratföreningen ”Föreningen Smålandshusarer”, med syfte att vårda regementets traditioner och minnen. Bland annat medverkar föreningen till att ett minnesmonument över regementet 1929 uppförs på Stora torget i Eksjö, i form av en ryttarstaty föreställande en smålandsryttare från Gustav II Adolfs tid. Senare sätter man upp minnesstenar vid de fem skvadronernas mötesplatser. Under mitten av 1970-talet framställer kamratföreningen bokverket Kungl. Smålands husarregementes historia. Föreningen verkar fortfarande, och driver bland annat ett museum i Eksjö och organiserar de årligen återkommande Husardagarna på samma ort.