av Thomas Julin
Ellen är Thomas Julins farfars mor. Det är han som är källan till denna berättelse. Thomas har valt att dokumentera sitt arbete i form av en fotobok. För att anpassa innehållet till övriga kapitel om Amadées barn har jag valt att redigera Thomas arbete en smula. För egen del kan jag lätt påminnas om Ellen. I mitt hem hänger ett förtjusande porträtt av henne som ung flicka.
På baksidan står antecknat: ”Fröken Ellen Estelle, målat af Brunstedt, en nära släkting till henne. Halfsyster till Fru Fredrik Johansson i Oskarshamn. Längst ned: ”Till Signe från Farmor” någon har skrivit till = ”rådmanskan Ebba Engström, född Cronstedt, 1820-talet”.
Ellen Estelle i närbild
Kring midsommar 1852 får Amadée och Augusta en dotter som döps till Elna Hildur Alvina. Platsen är överstebostället Kronobäck i Mönsterås. Hon kommer alltid att kallas för Ellen och så kommer hon att kallas även i denna berättelse. Redan nu kan vi berätta om ett smått häpnadsväckande rekord. Ellen kommer så småningom att leverera hela 13 av vår anfaders 42 barnbarn (32 %)! Men det är förstås en senare historia.
I över tio år (1855-65) är familjen därefter bosatt i Misterhult på Virbo säteri som Amadée arrenderar av familjen Hammarsköld. Det är i denna vackra trakt som Ellen växer upp. När det blir dags för pappa Amadée att ”pensionera sig” flyttar man till en villa ”Rehnsberg” i Döderhult. Men bara efter ett par år dör hennes pappa 1867. Ellen är då 15 år. Efter några år (1869) flyttar mamman, änkefru Augusta, till Stockholm med Ellen och hennes syskon Axel, Anna och Ingeborg.
Enligt 1870 års mantalslängd bosätter sig familjen i ”Klara öfvre församling, kvarteret Skansen Nr. 518 längden”. Årshyran är 275 Rd (riksdaler). Augusta är nu 41 år, Ellen 18, Axel 17, sjöman på långresa, Anna 15 och Ingeborg 12 år. Det är nu här i kungliga huvudstaden som Augusta börjar skriva sig d´Estelle, vilket framgår av bland annat kyrkböckerna. Vi vet inte riktigt varför men kan gissa att hon genom adelsprefixet såg det som ett sätt att söka höja sin och barnens sociala status som inflyttad landsortsfru. Som änka, bara 41 år står hon skriven som ”till äktenskap ledig”. Vem vet? Kanske hon gömmer en längtan efter en ny man? Eller varför inte för att barnen ska ha lättare att skaffa sig ”bra partier”?
På Regeringsgatan 13 i Jakobs församling bor vid den här tiden Ellens moster Göthilda och morbror Carl Albert Bruns-tedt med sina sex barn. Där har de också sin fotoateljé. Äldsta kusinen Emelie som är ett år yngre än Ellen blir en av Ellens bästa vänner.
På samma adress där Brunstedt har sin ateljé har en minut-handlare (detaljhandlare) vid namn Carl Fredrik Julin sin affär. Förmodligen är det här på mosters gata som Carl Fredrik och Ellen träffas och lär känna varandra. Familjen Julin härstammar från Julita i Södermanland. Där föds Carl Fredrik 1842. När han är nio år flyttar familjen för att pröva lyckan till Stockholm där fadern börjar som extra vaktmästare på Långholmens straff- och arbetsfängelse. Här kommer han att avancera till sergeant innan han byter bransch och blir inspektör på nybildade Stockolms stads renhållningsverk med placering på Fjäderholmarna (Lidingö).
Men redan 1857 lämnar sonen Carl Fredrik som 15- åring föräldrahemmet och flyttar till Regeringsgatan. 1859 är han skriven som ”bodgosse hos lärftkramhandlare Carl August Berg”. (lärftkramhandel = detaljhandel med linnevaror och andra tyger). Uppenbart är bodgossen inneboende hos ägar-familjen Berg.
Några år senare, 1863, är Carl Fredrik fortfarande och nu även brodern Theodor skrivna som bodgossar hos firma Berg på Regeringsgatan 9. Årsinkomsten för Carl Fredrik är 500 kronor och för den yngre brodern 400. Årshyran för att bo där är 150, så det gäller nog att vända på slantarna. Sju år senare verkar det som om Carl Fredrik har övertagit firma A C Berg, Han står nu som ”minuthandlare” med bod på Regeringsgatan 13 dvs. samma adress som A C Bergs affär. Nu har årsinkomsten ökat till 1 500 kronor. Med en sådan inkomst bör det vara möjligt att kunna gifta sig med sin käresta. Och det är precis vad som sker.
Utdrag ur 1871 års vigselbok för S:t Clara församling: Den 19 november 1871 vigs Carl Fredrik Julin, lärftkram-handlare och Elna Hildur Alvina d´Estelle, jungfru. Ellen är 19 och Carl Fredrik 29 år. Under en tidrymd av 24 år föder Ellen 13 barn. En icke helt ovanlig prestation vid den här tiden men ändå så imponerande! Vid den sista födseln är hon 44 år.
Ellen Carl Fredrik
OBS! pappa Amadée i ram på väggen
Interiörer från hemmet på Regeringsgatan 9 i hjärtat av Stockholm
De första åren hämtas vatten i brunnen på Brunkebergs torg. Vattnet bärs upp till lägenheten som ligger högst upp i huset på femte våningen. Den som bär vattnet är pigan Lova som kommer till familjen 1871 och stannar så gott som hela livet hos familjen Julin.
Åren går och barnaskaran växer. Det blir många munnar att mätta. Firman får allteftersom känna på en hårdnande konkurrens, affärerna går allt sämre. Enligt Thomas tvingas Carl Fredrik till en allt snabbare lånekarusell. Hur som helst om orsakerna går Carl Fredrik Julin i konkurs det allra sista året på det gamla århundradet. Han är då 57 år. En ny tid står för dörren, 1900-talet med en snabbt växande stadsbefolkning och en stor inflyttning från en fattig landsbygd där många vill pröva lyckan i Stockholm.
Ellen till synes med en melankolisk blick
Det har berättats i Julins släktkrönika att en judisk man vid namn Leja flyttar in på Regeringsgatan och att han är den förste i Stockholm som börjar med rea i sin butik. På så sätt ska han ha konkurrerat ut Carl Fredrik så att han tvingas i konkurs.
På husfasaden står att läsa:
”Joseph Lejas magasin för bosättningsartiklar, Regeringsgatan 5-7. Galanteri – Bosättnings – och Möbelinredningsaffär”
Ur Wikipedia: ”Leja var son till den tysk-judiske invandraren Benjamin Leja och morfar till Joseph Sachs. Han grundade 1852 firma Joseph Leja på Regeringsgatan 5-7 i Stockholm. Efter Lejas död testamenterades verksamheten till svärsonen Simon Sachs (1839-1907), och 1893 togs firman, då kallad Leja & Sachs över av dennes son Joseph Sachs. Som sedan grundade och byggde varuhuset NK”.
Carl Fredrik Julin
Av Thomas släktforskning framgår att Carl Fredrik under många år haft det ekonomiskt besvärligt. Fem år före konkursen, i sin bror Theodors bouppteckning, kan man se att han fortfarande är skyldig Theodor hans del i fadersarvet.
Konkursakten är på 160 sidor och Thomas väljer att berätta om den ekonomiska situationen 1899. Carl Fredriks firma ”C.A. Berg” förklaras i konkurs genom en offentlig stämning i Stockholms Rådhusrätt den 3 januari 1899. Tillgångarna i konkursboet är hemmet och varulagret som tillsammans värderas till 9 557 kronor. Skulderna uppgår till 40 843 kronor. Underskottet är således 31 286: -. Det motsvarar tio års inkomst.
Fyrtiosex fordringsägare som representerar grosshandlare, företag, leverantörer och privatpersoner har nu ekonomiska krav på konkurrsboet. Bland dessa hittar vi en hel del av Ellens släktingar som ingenjör Axel Estelle i Stockholm som gett ett lån på 5295 kronor och August Bruns sterbhus i Hudiksvall på 5850 riksdaler.
Fyra av hans egna barn har också krav och trotjänarinnan ”Lova” har krav på 720 kronor för innestående lön i tre år. Hennes årslön är vid denna tid 240 kronor. Hustru Ellen begär boskillnad genom sin gode man bokhållaren Theodor Seth. Konkursakten avslutas med gode männens skrivelse med följande ord:
”Den väsentligaste anledningen till gäldenärens obestånd torde få sökas i den stora konkurrensen som under de senaste åren uppstått inom branschen och de höga hyrorna som betalats för handelslokalen. Gäldenären har dessutom en stor familj att försörja. Anledning antaga att gäldenären förfarit bedrägligt, oredligt eller vårdslöst förefinnes icke”.
Thomas har kommenterat ovanstående uttalande med följande ord:
”Med dagens ögon är det svårt att se något annat än att Carl Fredrik varit bedräglig, oredig och vårdslös. Att han haft en besvärlig ekonomisk situation är inget försvar för hur han hanterat arven efter sin far och brodern Theodor. Inte heller alla hans stora och små privatlån från personer från Hälsingland i norr till södra Sverige. En lånekarusell som måste ha pågått under flera år eftersom underskottet i konkursboet motsvarar 10-15 årsinkomster”.
Efter konkursen och fram till sin död tio år senare står Carl Fredrik skriven som ”f.d. handlande”.
I mantals- och skattelängden står det att han är (fri) och inga inkomster finns upptagna, vilket bör innebära att han är arbetslös. Där inkomster ska redovisas är ett streck draget. Enligt Thomas måste det ha varit barnen och den inneboende Ida Lindberg som bidrar till försörjningen av familjen som bor kvar på Regeringsgatan 9 fram till hans död 1909.
Ida Lindberg flyttar in hos familjen 1884 och är inneboende där fram till sin död 1901. Hon står skriven som ”f.d. skollärarinna med privatskola, ogift” .När Ida dör har hon det mycket gott ställt. Tillgångarna i dödsboet är på 24 046 kronor och i sitt testamente lämnar hon en del av arvet till Carl Fredriks och Ellens barn. Det bidrar säkert till att familjen ekonomiskt klarar tiden efter konkursen. 1907 är med. stud. Gustaf Julius Brun inneboende och skriven hos familjen Julin. Ellen är hans moster. Familjerna Brun och Julin kommer framöver också att ha mycket gemensamt och flera av kusinerna blir både vänner och arbetskamrater.
Den 1 april dör 1909 Carl Fredrik i hemmet på Regerings-gatan i Stockholm. Han blir 67 år. Bouppteckningen visar på stora kvarvarande skulder från konkursen till ett 40-tal personer och företag. Många av de estelleska släktingarna finns med på listan. Uppfinnaren Axel Estelle (5 000: -), Fredrik Johanssons sterbhus (Julies man) 5 000: – och Julies son Gustav Johansson 1 000:- , August Bruns sterbhus, Hudiksvall 6 000: -.
”Den avlidne, som på sin tid måst till sina borgenärer afträda all sin egendom, häftade vid afslutande af denna konkurs, den 1 maj 1899, i skuld för följande då icke likviderade och fortfarande oguldna belopp”.
Efter mannens död bor Ellen resten av sitt liv tillsammans med sina många ogifta döttrar. Den 7 juli 1910, efter 53 år på Regeringsgatan, flyttar hon med de kvarvarande barnen till Holländargatan 27 i Adolf Fredriks församling. Förutom barnen flyttar också trotjänarinnan Lova dit. 1923 flyttar de till Ynglingagatan 25. Där bor de i tre år i ett modernt monstrum till lägenhet där rummen saknar dörrar. Mellan 1926 och 1932 bor familjen på Sibyllegatan 3. Mellan 1932 och 1934 bor de på Visvägen 12.
Från juni 1934 bor Ellen med sina fem döttrar i en villa på bröderna Grimms väg 20 i Smedslätten, Bromma. Ellen dör den 11 februari 1938, 85 år gammal. Efter hennes död kommer de ogifta döttrarna att bo kvar i Bromma under i princip resten av sina liv. Dottern Carin är skriven på den adressen ända till 1960.
Ellen vid 85 års ålder
Trotjänarinnan ”Lova”
”Sofia Lovisa Johansdotter, född 1841 i Höreda, Småland, är en viktig person i släkten Julin där hon tjänar hos familjen från det att hon är 30 i princip tills hon dör 101 år gammal.
Ellens dotter Elsa har i ett brev till Thomas Julins faster Greta Sonnsjö berättat om Lova.
”Vår älskade Lova kom till familjen 1871 och var hos fa-miljen i 58 år, sedan till Danvikshem i 13 år. Från början var Lova hos Ellens moster Göthilda Brunstedt. Men hon lovade att den av ungdomarna där som gifte sig först skulle hon följa med. Och det blev mamma Ellen. Lova hade aldrig gått i skola. Hennes far lärde henne skriva i sanden och sedan tog prästen vid. Hon kom till familjen på Regeringsgatan 9. Och flyttade sedan med till familjens olika adresser. —När Lova dör, 1942, 101 år gammal testamenterar hon sina ägodelar till ”barnen Julin”. Sin lön hade hon sparat och då och då köpt sig möbler- vackra möbler- till sitt rum. Dessutom hade hon en sparad slant på banken. Tillgångarna är i storleksordningen 20 000:-.
På sin 100-årsdag uppvaktade tidningen Husmodern henne med en tårta (den skulle ätas tillsammans med familjen på Bröderna Grimms väg). Vid intervjun tillfrågades hon om vad hon ätit, eftersom hon var ett sådant fenomen- frisk och pigg trots sina 100 år. ”Jo, kaffe och franskbröd till frukost och sedan bara sås och potatis, aldrig kött eller fisk”.
Lova 100 år
Något om Ellens och Carl Fredriks barn
Anna- Lisa, 1872-1935, arbetar som bankbokhållare i Hudiksvall. Skriven hos sin moster Ingeborg och hennes man Carl Gustav Brun. Senare anställd på bank i Stockholm. Ogift.
Erik, 1873-1935, anställd som bokhållare och senare kon-torschef hos Tudor Accumulatorfabrik i Stockholm. Gift och får två döttrar varav en dör inom några dagar. Den andra dottern Eva blir hushållslärare bosatt i Malmö, ogift.
Carin, 1875-1961, sjuksköterska, ogift
Märta, 1876-1961, skrivbiträde på Tudor i Stockholm. An-ställd senare hos morbrodern Axel Estelle på Elektriska prövningsanstalten där hon blir kassör. Ogift
Gunnar, 1878-1905, fil.kand. vid Uppsala universitet. Efter en fest på Grand Hotell i Stockholm drabbas han av tyfoidfeber. Han avlider i hemmet på Regeringsgatan 9 den 18 januari 1905. Gunnars lillasyster Greta tycker mycket om sin storebror och vistas nära honom under hans sjukdomstid. Hon smittas och dör även hon av denna sjukdom. Ur vårdguiden: ” Tyfoidfeber orsakas av salmonellabakterie, Salmonella typhi. Bakterien ger blodförgiftning och därmed en allvarlig sjukdom”.
Ur en Stockholmskrönika 1905 kan man läsa: ”Matförgiftning å Grand Hôtel. Omkring 175 personer insjuknade på S.H.T-fest. Två personer aflidna. Är Strömvattnet orsaken? Eller förskämda lifsmedel?”. Rykten gör gällande att de ska ha rört sig om dåliga ostron vilket stadens ostronhandlare i en insändare i tidningarna tillbakavisar som helt ogrundade.
Sven, 1880-1960 (Thomas farfar)
1899 flyttar han till Hudiksvall. Vid folkräkningen 1900 är han skriven som apotekselev i 2½ år på sin ingifte morbror Carl Bruns apotek i Hudiksvall samtidigt med kusinen Sven Brun. Kusinerna följs åt hela studietiden. Sven Brun är inackorderad några år hos Julins i Stockholm under studietiden. För att skilja ”tvillingkusinerna” åt kallas Sven Julin för ”Jakob”. Båda blir färdiga apotekare 1909.
Sven Julin arbetar bland annat på apoteket i Nora hos apotekare Fernström. 1910 gifter han sig med chefens dotter Elsa Maria Fernström. De får fyra barn varav ett, Gunnar, blir Thomas pappa. Men redan 1918 dör Elsa Maria i lunginflammation. 1922 flyttar Sven med barnen och sin syster Kerstin till Järvsö där han arbetar på Sven Bruns apotek. 1924 gifter han om sig med skolkökslärarinnan Sigrid Åkerblom i prästgården. Pappa prosten Åkerblom är vigselförrättare. De får tre barn.
Sven arbetar sedan som apotekare i Skog i Ångermanland och därefter i Skara. 1947 bosätter han sig i villa Solåker i Järvsö. Han avlider 79 år gammal på Hudiksvalls sjukhus den 27 juni 1960.
Kerstin, 1882-1965. Flyttar till Västerås 1919 och arbetar som bostadsinspektris och lärarinna. Hon bosätter sig hos brodern Sven när han blir änkeman och fungerar som husmor hos honom och barnen. Hon flyttar med till Järvsö 1922 och sköter några år hushållet för de äldsta barnen när de studerar i Hudiksvall. Hon flyttar sedan tillbaka till Stockholm, ogift.
Nils, 1883-1956. Det har berättats att Nils som pojke hjälpte fadern i affären. En dag kommer det in en dam som vill titta på tygrullar. Många låg högt upp och var tunga. När damen tittat igenom alla tygrullar utom den sista och även ville att han skulle ta ned och visa den säger han: ”Det ger jag fan i!” Pappan som hört samtalet låter aldrig mer sonen hjälpa till i affären. Nils blir elektriker vid Stockholms stads Elektricitetsverk. Studerar sedan i Tyskland. Blir driftingenjör vid Elverket i Örebro. Gifter sig med Elsa Nyqvist från Viby, Örebro län. De får två barn.
Inga, 1884 – 1954. Hon gifter sig med engelske medborgaren, ingenjören Harry Oscar Johnson. De vigs borgerligt av Stockholms borgmästare Carl Lindhagen. Bosätter sig i Eskilstuna. De får tre barn.
Elsa, 1887 – 1971. Arbetar även hon på Elektriska Prövningsanstalten som skrivbiträde. Hon blir senare kassör på Jernbruksförbundet. Ogift.
Elna, 1890 – 1949. Gifter sig 1915 med teol. dr. komminister Gustaf Emanuel ”Manne” Ring från Johannes församling. Inga barn.
Greta, 1892 – 1905. Avlider 12 år gammal sedan hon blivit smittad av sin äldre bror Gunnar som avlidit av tyfoidfeber.
Britta, 1896 – 1956. Sekreterare på Jernbruksförbundet i Stockholm, ogift. Vid dödstillfället bor hon på Bröderna Grimms väg 20 i Bromma.
